stallet 30/12 och 31/12
Igår i stallet så skulle Shadow vila eftersom han fortfarnade ska ta det lugnt nu eller, han är under igångsättning. Men han blev ändå borstad och vi gosade massor. Sen red jag även en ponny i stallet lite, en kompis häst. Det gick väldigt bra men han är väldigt annorlunda om man jämför med mina sötnosar. Men det gick bra och jag är väldigt nöjd.
Idag så gick jag även bara med Shadow för de andra skulle vila och vi skulle vidare till Idas stall, men han var snäll och gosig. Vi borstade även båda killarna ganska länge så att de glänste när vi var klara. Efter vårat stall så drog vi vidare till Idas stall, där fixade vi med hästarna och gick sedan ut med båda till ridhuset. Där fick jag rida Idas gulliga ponny Elsa väldigt fin, men lite svår ponny. Ida är grym på att rida henne kan jag säga.
Lilla Calle
Sötis Shadow fick gå lite i ridhuset idag, vi brukar gå ute med hästarna men det var ganska halt idag..
Skador
En sak som alla tycker är riktigt tråkigt är när hästar skadar sig, eller ja det spelar ingen roll. Det är aldrig kul när en människa eller ett djur skadar sig, men det händer. Det är väldigt tråkigt och vissa blir tyvärr skadade riktigt allvarligt, men om vi tänker på hästarna så är de ganska så kännsliga för olika skador, och blir lättare skadade än vad andra djur blir. Jag vet inte hur ofta man hör att någons häst är skadad men att det är en hund istället hör man inte alls lika ofta. Jag tänker nu skriva lite om vad jag anser om hur man som ryttare och hästägare kan hantera att ens häst blir skadad.
Ett besked att ens häst är skadad kan aldrig bli kul, visst kan det vara lättande att det är en enkel skada men ingen vill att ens häst ska vara skadad. Men jag har sett ett antal gånger att olika personer reagerar väldigt olika. Det jag tror är den främsta orsaken är att många ryttare/hästägare ser på sina hästar på väldigt olika sätt. Vissa ser på sin häst som enbart en tävlingsmaskin, och tycker att det är roligt att träna och tävla men att borsta, och gosa är inte deras grej. När deras häst blir skadad hör man ganska ofta, nej jag missar ju den tävlingen och den kursen, gud vad tråkigt.
Sen finns det även personer som nästintill enbart bryr sig om pengar, det viktigaste är kanske inte att hästen mår på bästa sättet utan att man får ut pengarna för den. Eller att dem förlorar massa pengar på olika behandlingar och liknande. Men det finns självklart även folk som enbart blir ledsna och vill se till att hästen mår bra, ovasett hur lång tid det tar, eller pengar. De sparar varenda krona för att kunna ge hästen just den bästa behandlingen. Jag hoppas och tror att jag är en av dem som bryr sig, en som gör allt för att hästen ska må bra.
Med det här inlägget vill jag inte visa att vissa är dåliga hästmänniskor, vi ser bara på sporten väldigt olika. Vissa ser det som ett yrke, andra som en hobby. Men det jag vill är att alla runt omkring i Sverige börjar tänka på vad som är viktigast efter att hästen har blivit skadad, det är förmodligen inte för någon att man missar en tävling utan det viktiaste är att hästen mår så bra som möjligt, och att man gör det bästa för hästarna. Men tänk på det istället för vad du missar.
Shadow efter beskedet att det bara var ett sömtryck, jag hade varit hur orolig som helst och ville göra allt för att han skulle bli frisk, tänkte inte ens på när det var dags att sätta igång honom igen, det viktiga var att han skulle må så bra som möjligt.
Duktig ponny
Fire var mjuk och fin. Jag är jätte nöjd, gjorde mest lösgörande och han skötte sig utmärkt. Lite tittig på vissa ställen men är så nöjd.
Den bästa julklappen
En sak som jag uppskattar så mycket är att vi fick riktigt fina bilder i julklapp, eller ja typ tavlor. Det är bilder på mina älsklingar och dem är så fina, jag är så glad över att jag har dem. Jag tycker verkligen att alla som har en egen häst, eller en häst på ridskolan som ni tycker om lite extra eller något liknande, ni borde verkligen ta och fixa en fotograf under en dag och fota enkla men bra tagna bilder, för det är så mycket mer värt än en bild tagen på mobilen.
Dessa kommer snart sitta på min vägg.. fint va <3
Igår kväll!
Igår kväll sov min klasskompis Nicole här hemma oss mig, vi hade det riktigt roligt och tiden bara flög iväg, helt plötsligt var klockan halv fem. Som ni förstår så sov vi ganska länge och sen så gick vi upp och åt frukost och har snackat lite och så.
Vi hade i alla fall jätte trevligt och det är verkligen kul att ha så roligt med ens klasskompis även utan för skolan, kul även att hon och Jennifer verkade komma överens bra och kunde snacka och så. Vi flummade ganska mycket och ringde och drev med en annan klasskompis men hade även bra och seriösa samtal med varandra. Nicole är så gullig.
Ikväll blir det att Ida sover här, ska bli så himla roligt att ha sin bästa vän här, blir ju inte att vi kan träffas lika mycket nu när vi inte står i samma stall (ni som läst våra tidigare bloggar vet vem hon är annars bloggar hon på: blackstaars.blogg.se) Ida är i alla fall typ världens underbaraste tjej som jag älskar så galet mycket, vi har stått i samma stall mycket men gör inte det längre. Men vi har alltid roligt med varandra och jag ser henne som en bästa kompis och lilla syster, hon är ju faktiskt ett år yngre, men Ida är verkligen en så himla fin och underbar människa, jag tror inte att det finns finare personer än henne.
Ni har kanske sett bilden förut (på tidigare bloggare) men älskar den, alla vi är så glada och den visar verkligen hur kul vi har tillsamans!c
Men det blir väl stallet om inte allt för länge och sen plockar vi upp min fina Ida på vägen hem, och kommer nog ha världens underbaraste kväll, som vi brukar.
Att brinna för det man gör
När man brinner för någonting hur är man, vad är det som gör att man brinner för just den saken, och vem kan bestämma vad man brinner över?
Jag brinner för hästar, ridning och dressyr, varför? För att jag älskar det, jag älskar varenda bit av mina hästar, den delen när de blir griniga, den delen när inte allt funkar och den delen när allting klickar. Jag älskar att min sport inte bara är jag och min prestation, jag älskar att man alltid är två. Jag älskar att man kan ha ett så starkt band med ett djur som man inte kan prata med. Jag älskar att ta sig framåt med ett djur, med känslor, humör och egen vilja. Jag älskar att man med sin vänskap till ett djur kan få det att lita på mig som människa.
Hästar är stora djur, dem väger min vikt många gånger om och dem kan skada mig riktigt ordentligt om dem bara hade velat. Men vad är det som gör att dem istället arbetar med mig, istället för mot mig. Rädsla? Knappast, det är få hästar som lyssnar på sin ryttare eller den som tar hand om hästen för att hästen är rädd för den som hanterar den, varför? Hästar är flyktdjur, hästar stannar inte vid farliga och läskiga saker, de gör allt för att ta sig i från faran. Så att hästarna är rädda för oss ryttare är högst osannorlikt. Jag tror istället att det är en sak mellan häst och ryttare som gör att allting fungerar.
Jag tror som sagt att det är tillit och vänskap som gör att hästarna gör det vi ber dem om, de vill stanna hos oss och inte vara någon annan stans, självklart kan ju en häst tycka att vissa saker är jobbiga tex. spänna sadelgjorden eller nått, då kanske hästen är lite dum, och försöker bitas, eller gå iväg. Men sen älskar den när ryttaren har kommit upp på hästen. Hästen gillar inte personen mindre utan att få gjorden spänd. Så att hästarna inte älskar allt vi gör tror jag att de allra flesta kan hålla med om, som att vissa inte gillar att bli badade eller liknande. Men att hästarna gillar oss i stora drag på samma sätt som vi människor inte gillar alla delar i alla människor, men vi kan ändå vara vänner. Jag ser det som den enda förklaringen till varför det är möjligt att vi kan göra det vi gör med hästarna, hästarna gillar oss och vi är vänner.
En sak som jag kan uppskatta riktigt mycket är när ens häst kommer springandes fram till än i hagen eller att den gnäggar när man kommer. Eller när sin häst lägger sitt huvud i ens famn, det tycker jag visar att hästen uppskattar än.
De allra flesta hästmänniskor har även en sak gemensamt och det är att vi vill att hästarna mår bra, vi gör nästan allting för att få hästarna att må bra, och hästarna kommer nästan alltid före oss själva. Det är en sak som jag tror leder till att hästarna faktiskt trivs i vår närvaro, vi som tar hand om dem älskar att vara där och tar hand om dem på bästa sätt. Om jag enbart skulle träffa människor som älskar mig och som enbart hade velat att jag skulle må så bra som möjligt, då skulle jag lita på alla människor. Hästar trivs med oss så länge vi tar hand om dem väl, så om vi bara gör allt för att ta hand om dem så kommer häst och människa bli vänner.
Vad har hänt?
Det var en tjej som tyckte att vi skulle skriva vad som har hänt under den period då vi inte har bloggat. Självklart gör vi det. Men det är ett litete problem som kommer försvåra allt lite, jag kommer inte ihåg när vi slutade blogga.. Nej men jag ska nog allt kunna skriva lite i alla fall, jag kommer inte heller skriva väldigt detaljerat utan jag kommer skriva kortdraget.
Vad har hänt med oss?
Vi har nugått ut grundskolan och då börjat på gymnasiet. Vi båda har valt linjen ekonomi, ekonomi villket vi båda trivs väldigt bra med eftersom vi också vill starta företag i framtiden och vi läser mycket om hur man får och inte får göra och ha ett företag. Vi går också i olika skolor för första gången, vi har gått i samma skola genom hela grundskolan men nu valde vi att gå lite olika vägar. Det innebär också att vi inte har samma kompisar och liknande villket känns skönt. Jag tycker även att vi vuxit enormt mycket som människor, blivit mognare, tar mer ansvar för våra liv samt hästarna och skolan.
Bild från niornas blogg.
Vad har hänt med hästarna och ridningen?
Vi har hela tiden hållt igång ridningen och tycker fortfarande att det är lika roligt om inte ännu roligare, vi trivs väldigt bra med våra ponnysar och älskar dem oerhört mycket, vi har tyvärr även växt lite villket gör att vi är ganska långa på ponnysarna, men att vi är ganska smala gör allting lite lättare så vi fortsätter att träna och det går väldigt bra. Tränare tycker inte alls att vi ser för långa ut, och det hugger i hjärtat av tanken att vi en dag inte kan rida dem mer och tyvärr närmar vi oss den dagen mer och mer för varje dag som går, så just nu tänker vi bara på att njuta med tiden på ponnysarna och ha så roligt det bara går.
Jennifer har även tävlat ganska mycket och det har främst varit på La:p1 och då även vissa förklasser. Det har gått väldigt bra på Lätt A nivån där de har ganska många placeringar (procentuellt) om man tänker på hur många starter de har gjort. Men det verkar som om Fire kanske tröttnat lite på tävling nu. Därför så har tävlandet avtagit och vi har nu mer fokuserat på att träna hemma och ska kanske ut och testa lite bara på lek under våren.
Shadow har vi båda börjat träna på lite mer avancerade grejer, som galoppombyten, lite arbetspiruetter och liknande, för att bli så duktiga som möjligt inför att vi ska gå upp på häst. Shadow har vi utvecklats mycket med genom alla åren och det fortsätter och vi blir båda tajtare med honnom som ett ekipage. Tyvärr fick han sömtryck under hösten och har därför vilat ett tag, men nu börjar han komma igång igen villket är skönt.
Utöver det så har vi båda även börjat rida Don betydligt mer, det är främst Jennifer som har ridit Don detta beror på att Caroline ridit och tränat Fire ganska mycket och då under Shadows lilla viloperiod så blev det ganska naturligt att Jennifer började rida Don lite mer. Det är väldigt roligt och tränare tycker även att vi ska börja tävla lite smått på honnom.
Så det var väl lite om vad som hänt, tror att vi kommer ha en frågestund ganska snart och då kan ni alla ställa frågor om vad som annars har hänt eller ja om vad som hälst och då kan ni få reda på det jag inte har skrivit om redan.
Esse Goldfire "Fire"
Fire är en brun New Forest valack som är född 1998, och han är en D-ponny. Vi har Fire på foder, och vi tog honom på foder 1 april 2010, vi har alltså haft honom på foder i snart 2 år och 9 månader. Fire är en ponny som har gått och tävlats mycket i dressyr med tidigare ryttare. Idag så är han dock inte lika tävlingssugen men hemma älskar han att jobba. Trots att han inte älskar att gå på banorna så har Jennifer hunnit tävla la:p1, och har även ganska många placeringar på lätt A. Men nu är det dags för Caroline att testa att möta tävlingsbanorna tillsammans med Fire under våren.
Fire är en väl utbildad ponny som kan alla rörelser som en dressyrponny ska kunna. Han är en ponny med bra steg och utstrålning som han inte riktigt vill visa på tävlingar men hemma snålar han inte med sin utstrålning som både vi som ryttare och våra tränare fallit för. Han är väldigt gosig och kelig i stallet och boxen och gillar inte när någon av oss står med någon annan häst istället för honom.
Shadow
Shadow är som ni ser en flugskimmel född 1988, han är en valack och en D-ponny. Vi började rida denna underbara ponny på hösten 2007 och då hade vi honom tillsammans tre gånger i veckan, dock stegade vi upp detta ganska snabbt och blev helt fodervärdar på honom i juni 2008, han kom även till vår ägo i december 2008. Så vi har ridit denna underbara ponny i lite mer än 5 år och har ägt honom i 4 år.
Shadow är en väldigt pigg och glad ponny för sin ålder och det märks inte att han är så gammal som han är. Han har gjort det mesta ute på banorna och han har tävlats i fälttävlan, hoppning och dressyr. Han har även mycket olika framgångar ute på banorna men främst i fälttävlan. Idag går han som en ren dressyrponny, detta beror på våra intressen som ryttare men också att vi vill spara så mycket på honom som möjligt eftersom han inte är i sina yngsta dagar längre.
Vi tränar nu på massor olika dressyrrörelser och myser med denna underbara ponny, han är verkligen en ponny med ett hjärta av guld. Trots att han kan se lite grinig ut ibland så är han verkligen den snällaste ponnyn på jorden, och den bästa så klart.
Jennifer!
Jag heter Jennifer och är en 16-årig tjej som brinner för ridning och hästar. Jag lägger stor del av min fritid på hästarna och ridning, men annars så är jag med vänner. Jag går på ett gymnasium i Globen där jag läser programmet ekonomi, ekonomi. Jag gillar verkligen min skola och klass och de kommer säkert synas här i bloggen ibland, även såklart kompisarna utanför skolan. På skoltid är det roligaste ämnet Företagsekonomi eftersom jag i framtiden vill starta olika företag. Jag gillar även kläder och shopping och det skadar inte att få köpa snygga kläder till min garderob.
På bloggen kommer mina inlägg att handla om mitt liv, alltså min ridning men även hur jag lever utöver hästarna. Jag kommer även bjuda på åsiktsinlägg och vad jag anser om olika saker inom hästvärlden. Men om ni fortsätter att läsa så kommer ni få se massor av olika åsikter och även lära känna mig lite bättre.
Caroline!
Hej jag heter Caroline och är 16 år, oj vad konstigt det kändes att skriva det jag är van att säga 15, jag
fyller i alla fall år den 9de december och är född 1996. Jag brinner framförallt för hästar och ridning, och det är där jag lägger min största tid och energi. Jag går första året i gymnasiet. Ekonomi, ekonomi på Östra gymnasiet som ligger i Skogås. Jag tycker att företagande är någonting som verkar väldigt roligt och intressant och det är också därför jag valde ekonomi programmet i gymnasiet. Jag hoppas även att i framtiden kunna starta några företag, som ni kanske också kommer att få läsa om här på bloggen.
När det gäller min ridning brinner jag verkligen för att utveckla mig och bli en bättre ryttare. Det är verkligen på hästryggen och i stallet jag känner mig hemma och den tjejen jag verkligen är. Så ni kommer framförallt få läsa om hästar och ridning här.
Men jag är även en tjej som gillar mode så ni kommer nog få läsa en del om det också. Jag tycker även att det är roligt att stå framför och bakom kamera så förhoppningsvis kommer ni få se en hel del bilder här på bloggen.
massa kramar
Caroline
Vi på bloggen!
Hej alla nya eller gamla bloggläsare, det ska blir riktigt roligta att börja blogga igen det tycker vi båda två. Vi har som kanske vissa av er redan vet redan bloggat på olika bloggar tillsammans med varandra men också med en kompis. Vi som har bloggen är i alla fall tvillingar på 16 år, vi båda brinner för framgång öch att lyckas med det vi verkligen vill. En sak som vi båda verkligen vill är att hålla på med hästar och ridning.
Vi är annars två tjejer som gillar det mesta som vanliga tonåringar gillar. Men en sak som har en stor del av våra liv är våra hästar. Vi har nämligen tre hästar i familjen, eller ja vi äger två stycken och har en på foder. Vi båda har två ponnyer tillsammans eller vi har en på foder och en äger vi. Sedan äger våran mamma och pappa en storhäst som vi båda snor ibland, just nu har Jennifer bland annat med honom på träningar och rider även lite annars också.här
Den här bloggen kommer främst att handla om ridning, hästar och våran utveckling med hästarna vi har, men också hur våra liv ser ut utöver hästarna. Vi båda har även som mål att inspirera andra här på bloggen, och då vill vi inspirera er till att leva så bra hälsosamma liv som möjligt, självklart vill vi även inspirera er läsare inom ridningen.
Kram från oss båda så länge <3
