En sak som jag tycker är riktigt svårt med våran sport är att det kan vara riktigt svårt att hitta en balansgång. En balansgång mellan det roliga, allt som hör med hästar, ridningen att göra och sen tävlingsdelen i sporten. Vi håller faktiskt på med en sport, där att det går att tävla allting mellan klubbtävlingar ända upp till OS. Det är riktigt roligt, men en nackdel med tävlingar är att det ibland går över gränsen. Det är inte enbart inom ridsporten det går över gränsen, men här blir ofta ett djur drabbat om dess ryttare skulle vara allt för mycket tävlingsmänniska.

 

Jag vill inget annat än att sporten ska fortsätta att vara en tävlingssport, det jag däremot skulle önska är att framförallt föräldrarna till de satsande ryttarna lär sina barn att allting inte handlar om att vinna. För många är det självklart att man rider snällt, inte är elak mot hästen utan rider på hästens villkor. Men sen finns det vissa som slår, skriker rycker och enbart bryr sig om att hästen ska över hindrena eller ner på tygeln. Det är det jag inte tycker är okej. Då har vi lämnat det snälla, charmen med ridningen. Så om någon känner sig träffad SLUTA, och tänk till!

 

Jag vet inte heller hur många gånger jag har hört att vi slår hästarna och att vi bara tvingar dem att göra olika saker. Det här har jag självklart hört av människor som inte håller på med hästar, för få av oss hästmänniskor skulle hålla med om detta. Men det finns vissa som slår sina hästar och det är då inte så konstigt att vissa tror att alla gör så. Vi lär nog aldrig komma bort från det heller om det inte sker en förändring inom våran sport, och en förändring blir inte till av sig själv. Det är vi som måste förändra sporten. Vi som måste se till att vi tar ansvar och kämpar för att alla hästar ska må så bra som möjligt. Man kan börja med att se till att hästarna man själv rider mår bra och sen öka sitt ansvarstagande. Se till att hästarna i stallet mår bra, sen se till att ingen är elak mot en häst på tävlingen utan att överdommaren får reda på det. Vi måsta hjälpas åt! Sen behöver vi inte överdriva heller, som jag uppfattar att vissa gör. Med att överdriva menar jag att klaga till överdommaren för minsta lilla grej, att aldrig våga andvända spö sporrar eller likande, det gäller att andvända det på RÄTT sätt.

 

 

Kram Jennifer